Det värsta i livet

Vad är det värsta som kan hända? Det värsta som kan hända är att förlora en nära anhörig, det är mitt svar.

Det finns fall där döden ses som något av en befriare men det blir ändå ett tomrum hos de anhöriga när en människa dör. Extra hårt känns det kanske vid jul och nyår när en stol plötsligt står tom. En stol där det tidigare suttit en älskad livspartner, ett saknat syskon eller en kär mormor, någon som kanske bidragit med skratt, kloka kommentarer och generositet. Sin närvaro, helt enkelt.

Varje dag förlorar någon sin allra närmaste människa och ändå går samhället och livet vidare. Bussar avgår enligt tabellen, flyg lyfter, affärer öppnar, folk vaknar, stiger upp och går till jobbet, skolan eller någon annan aktivitet. Det är på ett sätt skrämmande men det är så det måste vara. Det är en hemsk självklarhet. Alla ska dö. Det är det sämsta med livet. Ändå kämpar människorna på och allt rullar på. Det är beundransvärt.

Det kan inte vara på något annat sätt. Ibland slås jag av den svindlande tanken. Den kan vara svår att acceptera.