Nu är sista korrekturläsningen klar

Vilket petjobb korrekturläsning är! Ögonen är överansträngda efter många kvällar och helger som jag tillbringat med att lusläsa ord och texter till min nya bok med svenska ord för franskspråkiga. Men nu är sista korrekturvändan klar.

Jag har sett till att allt är med, att orden är rättstavade och rätt översatta till franska, har kollat att fransyskan som gjort typografin har skilt på a, å och ä, så att det står duschkräm, och inte duschkråm. Franskan använder inte bokstaven å. Dessutom har jag kollat så att kursiv stil används på rätt ställe, att blå text används på rätt sätt … och att många andra detaljer stämmer med hur jag vill ha det. Fast det är alltid pirrigt att skriva det där mejlet med ”Ok” till förlaget, med de sista få kommentarerna efter sista korrekturläsningen och till sist trycka på skicka-knappen. För jag VET att jag med största sannolikhet tyvärr har missat något. Man är inte mer än människa och att korrekturläsa sina egna texter är svårt. Det finns alltid något som man har missat.

Många svenskar tänker att svenska språket är ett litet språk, och det är det naturligtvis om man jämför med andra, större språk som engelska, franska, arabiska och kinesiska. Men intresset för svenska språket är stort utomlands. Det har jag själv fått uppleva. I Frankrike kan man studera svenska på flera universitet och även på några gymnasier. Jag har haft förmånen att få arbeta med svenskundervisning på universitetet i Caen under några år. Det var en väldigt positiv erfarenhet. Flera av mina mest engagerade studenter har flyttat till Sverige.

Det ska bli intressant att se slutprodukten om ett par veckor och framför allt omslaget, som ju är det som ger första – och viktiga – intrycket. Kommer omslaget att locka några människor i den franskspråkiga världen till svenskstudier?